taankar
ibland känns det bara som man har för mkt tankar för att få plats i hjärnan.... trots att vi människor bara använder typ 40% av hjärn kapaciteten så vet man ju inte hur man ska nå åt dom där sista 60% som bara sitter där och väntar på att bli använda så att säga.. ja som ni ser har jag redan tappat tråden! saken är den att jag har så mkt saker i hjärnan just nu, saker jag bara kommer på såhär när natten kommer smygande, att jag inte kan hålla fast vid tankarna.
en tanke flyger in, och jag kommer på ngt med det som jag har försökt tänka ut länge, för att i nästa sekund ha en annan tanke som jag också tänkt på länge som tar över den andra, så att jag tappar tråden på den andra tanken! seriöst det är så sjukt irrriterande att inte veta vad man just tänkte... det känns bara som om jag tänker om allt och att jag verkligen måste tänka på det för att komma ihåg vad jag just tänkte... eeeh brain collapse?? fan ibland känns det ju som det.
jag läste just ett inlägg på min kära vän toves blogg, om när jag kom hem från usa, cirkum 4 veckor sen. och att jag då sa att "att de personer jag berättar om är bara namn för er, och händelserna är bara händelser som egentligen inte betyder ngt för er" och det är sant, och jag kom just på (eller kanske den här tanken har legat i min oanvända hjärna tills nu för det känns som jag tänkt den förut) att det är därför jag inte pratar om mitt år i usa så mkt. hörde att min mamma sa det till en häromdagen, och jag vet att jag kände mig lite dum för att jag inte pratat så mkt om det... men ni vet ju ändå inte vilka det är? eller varför just DET var så speciellt för mig, eller varför det m sa den kvällen gjorde att jag ville stanna hela sommaren?
är det ens värt att försöka få mina vänner och familj här hemma att förstå? jag tror inte det. det är ngt jag har för mig själv, och det är mitt, bara mitt. jag vill liksom inte riktigt prata om det för då låter det så banalt, fast det inte var det alls.
jaja nu har jag fått ur mig litegrann. bara ngra av de ofärdiga tankar som snurrar i skallen just nu. oh well.
peace and stay above the influence
en tanke flyger in, och jag kommer på ngt med det som jag har försökt tänka ut länge, för att i nästa sekund ha en annan tanke som jag också tänkt på länge som tar över den andra, så att jag tappar tråden på den andra tanken! seriöst det är så sjukt irrriterande att inte veta vad man just tänkte... det känns bara som om jag tänker om allt och att jag verkligen måste tänka på det för att komma ihåg vad jag just tänkte... eeeh brain collapse?? fan ibland känns det ju som det.
jag läste just ett inlägg på min kära vän toves blogg, om när jag kom hem från usa, cirkum 4 veckor sen. och att jag då sa att "att de personer jag berättar om är bara namn för er, och händelserna är bara händelser som egentligen inte betyder ngt för er" och det är sant, och jag kom just på (eller kanske den här tanken har legat i min oanvända hjärna tills nu för det känns som jag tänkt den förut) att det är därför jag inte pratar om mitt år i usa så mkt. hörde att min mamma sa det till en häromdagen, och jag vet att jag kände mig lite dum för att jag inte pratat så mkt om det... men ni vet ju ändå inte vilka det är? eller varför just DET var så speciellt för mig, eller varför det m sa den kvällen gjorde att jag ville stanna hela sommaren?
är det ens värt att försöka få mina vänner och familj här hemma att förstå? jag tror inte det. det är ngt jag har för mig själv, och det är mitt, bara mitt. jag vill liksom inte riktigt prata om det för då låter det så banalt, fast det inte var det alls.
jaja nu har jag fått ur mig litegrann. bara ngra av de ofärdiga tankar som snurrar i skallen just nu. oh well.
peace and stay above the influence
Kommentarer
Trackback