Annas

Jag är så ooootroooligt skoltrött nu! Orkar inte ens gå dit, men som den människa jag är som väldigt lätt får dåligt samvete gör jag det ändå. Varje dag pallrar man sig dit för att bara få reda på att det bara är mer att göra. Och inte är det roliga saker heller, utan idrottsteori. What the fuck är idrottsteori?! Jodu, det har jag prov på imorgon.

Jag är så desperate efter omväxling, som jag tack och lov kommer få nästa år i Usa. Yes yes yes, längtar längtar längtar. Värdfamiljen kan komma VILKEN DAG SOM HELST nu. En rolig sak man skulle skriva på ansöksningspapperen var sina förhoppningar för året. Hm... Mina är:

Att ha roligt
Få massa amerikanska vänner
Få en amerikansk pojkvän
Gå på alla proms
Ha en härlig extrafamilj för hela livet
Åka på massa resor med EF

Visst hade jag kunnat skriva det, vilket jag också gjorde. Men jag la också in saker som: lära mej engelska, leva i en annan kultur bla bla bla. Det är i alla fall inte mina förhoppningar, för det vet jag kommer med på vägen.  

Nu har det faktiskt börjat gå upp för människor att jag faktiskt inte kommer vara här nästa år. Ofta, inte riktigt varje dag, säger folk "Åh, Anna du kommer inte vara här nästa år" "Hm, nää..." Kinda svår konstaterande att svara på... Självklart självklart självklart kommer jag att saknar mina vänner, men det är så svårt att sätta sig in i den situationen nu när jag ser alla mina bästa vänner on a daily basis. Så om jag verkar "för glad" när ni säger att jag ska åka, så tro inte att jag inte kommer sakna er. För det kommer jag göra, jättemycket.