Hemma igen
Så var man tillbaka hemma efter en liten tripp till Toves land i St Annas skärgård. Och med ett sådant namn, St Annas, kan det ju inte vara annat än überbra. Så, en liten redogörelse:
När jag, Anna och Johanna står på Cityterminalen ser vi plötsligt ett välbekant ansikte, Sandra från Norröra. Världen es muy pequeño. Iaf, så snackade vi hela två och en halv timme till Söderköping där vi skulle av. Mkt handlade om midsommar och sista kvällen på Norröra. Torsdag kväll var mysig med lite Sex and the city och massa tjejsnack, mao sexsnack. En lärorik kväll...
Fredagen började med ett misslyckat försök till morgondopp, då Tove stängde av alarmet klockan 06.00 innan vi andra ens hade vaknat. Ganska skönt om jag ska vara ärlig. Några timmar senare var det dock dags att gå upp och ta båten till en ö. Efter lite krångel med ingen olja och ingen bensin var vi där och solade, solade och badade litegrann. Och oj som solen tog. Såhär kändes det på kvällen: Hej mitt namn är Anna och jag har bränt min rumpa. Och inte bara rumpan, utan hela baksidan av benen, ryggen samt ansiktet. Och överarmarna. Men det är sånt som händer. Kvällen fortsatte i samma stil som hela dagen, dvs mys och snack.
Lördagen, idag alltså, var det jag som skulle åka hem för att my mummy hade 50års fest, så det gjorde jag. Satte mig själv på en lokalbuss Söderköping-Norrköping för att komma till tågstationen. Väl framme var tåget 20 minuter försenat och det sög ju, men till slut var jag hemma i mitt älskade Stockholm och nu sitter jag här, ca 5 kilo tyngre än tidigare idag. Alldeles för mkt tårta för min del. Och ost.
Well, på måndag bär det av till älskade Norröra igen, den här gången med Johanna (dööh, det är hon som har huset där...) och Anna. Och den här gången ska jag inte bli bakis i tre dagar efter en natt med dem där.